Äntligen är sommaren här, och med den kommer EM-fotbollen som ren underhållning. Även om du kanske inte är ett stort fotbollsfan, är det svårt att inte imponeras av hur starkt lagarbete direkt belönas med publikens jubel och resultat.
Fotbollslagen bjuder upp till en dans där allt flätas samman: gemensamma mål, strategier, tydliga roller med ansvarsområden, laganda, taktik och ständig kommunikation mellan spelarna på plan. Som åskådare på läktaren kan vi se den konstanta kommunikationen genom gester och subtila signaler mellan spelarna. Ibland blir det så bra att jag tappar hakan – såg du väggspelet, djupledsbollen och vändningen? Hur lyckades de med det?
Från läktarna får fotbollsspelarna omedelbar återkoppling, även från TV-sofforna även om den återkopplingen sällan når fram hela vägen : ). Att köra ett eget race och inte passa en spelare som står bättre till brukar sällan belönas. Tvärtom blir det svårt att bygga sin fotbollskarriär på att vara en svag lagspelare. Och publiken på läktaren brukar inte vara nådig med sin feedback om bollen tappas på grund av att någon spelare fått för sig att köra sitt eget race.
Tankarna går till lagspelet i verksamheter. Hur belönas och applåderas lagspel egentligen? Uppmärksammas det synligt och ljudligt? Vi är överens om det allt större behovet av att samlas kring gemensamma mål och att hitta strategier och taktiker för att gemensamt driva mot resultat. Att ingå i ett lag eller team som är större än egna intressen och som ibland sträcker sig bortom organisatoriska indelningar – det behöver inte vara en utopi.
Tänk att ta glädjen och energin från EM fotbollen och applicera den uppvisningen av lagarbete på våra arbetsplatser. Då lär vi kunna dribbla oss igenom vilka tuffa förändringar som helst! Den mentala bilden ser jag fram emot att förverkliga!
Glad sommar! Maria Widström
